Kate är inte så glad på matte idag...

Grannen ringde idag och berättade att mina får var på rymmen åt alla håll. Några var på grusvägen bakom lagårn, några var vid dammen och resten var i hagen hos hästarna.

'Jag kommer direkt', gastade jag.

Hoppade snabbt i kläderna, ner för trappen, skuttade lite osmidigt i stövlarna öppnar dörren och kliver ut.

Dörren smällde jag igen så snabbt att hundarna inte hann med.

Väl nedanför yttertrappen kommer jag på att jag glömt dem.

Snabbt upp för trappen igen, öppnar dörren och gastar på hundarna att de får skynda sig.

Kate var den som satt närmast dörren. (som vanligt)

Hon såg en smula missnöjd ut. Hade förmodligen klappat igen dörren mitt i trynet på henne.

Hon gick i alla fall ut och efter henne kom Embla skuttande. Bamse fick jag gasta en extra gång på. Han har börjat höra lite illa.

När väl hundarna var ute fick jag klampa iväg över gräsmattan mot lagårn. Måste stänga dörren till hönsen när nu fåren skulle passera. De tar gärna en omväg in i lagårn och äter upp hönsens mat annars.

När jag väl kommit runt till baksidan lagårn fick jag se att hundarna redan samlat ihop fåren och parkerat dem på gärdet.

'Jag skickar Kate', tänkte jag. Hon är ju den som måste träna mest.

Kate skickades höger för att inte får och lamm skulle rusa in emellan hästarna. Ena totton är en smula lätt i fötterna när det kommer får. Hon gillar dem inte.

Kate råkade få lite för mycket tryck på djuren från sidan så jag skickade Bamse åt vänster för att parrera. LÅÅÅÅNGT bort åt vänster. Han får inte komma för nära för han har ett väldigt starkt tryck.

Bamse lade sig direkt när han märkte att fåren reagerade på hans närvaro. Kate fick rätsida på flocken och fick med dem ner till mig.

Alla utom en tacka med lamm.

Dé é lugnt, tänkte jag. Jag skickar henne en gång till så får hon hämta eftersläntarn.

Så fasen att hon gjorde. Hon vände om och jag trodde att hon tittade på tackan men icke då.

Hon tittade på hästarna och för första gången visade hon dem intresse.

Stressad och trött som jag var så exploderade jag, dumt nog.

Skickade bort henne därifrån med ett rytande. Väldigt dumt gjort av mig.

Valde att inte bråka med henne för att få henne att hämta tackan. Risken var stor att jag hade tryckt ner henne så jag skickade den gamle istället.

Han visste vad han skulle göra och vips så var flocken samlad.

Nu lät jag henne vara med i arbetet igen. Hon fick agera bromskloss framför fåren medan den gamle gick bakom och föste.

När väl fåren var inne i hagen igen fick Kate syn på min mams. Hon kom från jobbet i samma veva som allt hände.

Kate stack direkt fram till mormor och hon betädde sig som om hon berättade hur dum jag varit.

Är tämmeligen säker på att hundskrället övervägde att flytta hem till mormor en stund.

Höja rösten kan jag göra åt henne men det är sällan som jag blir redigt förbannad och skäller på henne.

Detta var en av de få gånger.

Klart att damen blev sur på matte. Bättre att bli ömkad av mormor.