tisdag 15 september 2009

Känslig hund går till attack...

För ett ca par veckor sen mådde jag pest när det var träningsdags. Att stanna hemma var ändå inget att tänka på. Hunden går före.
När det var min tur att äntra fältet med Kate hände nåt. Visst kan hon smyga sig lite för nära ibland och imitera en krokodil när hon blir stressad men det här var annorlunda.

Med ut på fältet hade jag ett blodtörstigt monster. Gång efter annan gick hon in för att bita.

Seg i huvudet som jag var kunde jag inte ens försöka komma på vart felet var. Jag lade henne ner för att försöka gå igenom hjärnkontoret om vad som kunde felas.

Då kom tränare M fram och sade att hon visste vad det var. Tack och lov så verkade hon ha rätt.

Vallningen är ju egentligen en jakt. Den är också kontrollerad (normalt sett iaf). Eftersom jag mådde så fruktansvärt dåligt som jag nu gjorde blev det helt plötsligt Kate´s jobb att lägga bytet. Normalt sett är det flockledaren som ska göra detta men hon kände så tydligt att jag mådde dåligt så hon såg det som sin uppgift att tillfälligt ta över det jobbet.

När vi skulle ut andra vändan så hade jag piggnat på lite grann så då gick det BETYDLIGT bättre.


Som tur är kom inga får till skada.
Efter en träning som vi hade hemma hos min gamle tränare (*jag bockar och bugar* Obiwan) i söndags fick vi konstaterat en hel del om hur känslig min madam egentligen är. Hon har känselspröten en halvmeter på utsidan kroppen angående hur jag mår. Hon är även enormt kommandokänslig. Det blir viskningsmetoden ett tag framöver.

måndag 7 september 2009

Bilder från uppvisning på Bondens dag, Backamo

Det har varit två roliga men tröttsamma dagar.
Vi var ett gäng från BDVK som var på plats på Backamo och visade upp vallning. Det var väldigt populärt både bland barn och vuxna. Alla var väldigt imponerade över hundarnas arbetsförmåga.

Det blev lite extra spännande uppvisning, ett par tre gånger, än planerat.
Första gången var det jag och min gamle gubbe som ställde till det. Fåren kom för nära staketet och om jag hade tänkt ett steg längre så hade jag bett om att få ner en hund som kunde plocka ut dem då min gamling tycker det är lite otäckt.
Nu blev det io f populärt bland folket som stod nere vid kolmilan då de, på väldigt nära håll, fick se fyra hundar arbeta tillsammans för att få upp fåren till hagen igen.

Andra gången blev det ännu mer spännande.
Nu var det jag och ungtiken som var inblandade. Ännu än gång kom fårenför nära staketet. PÅ SAMMA STÄLLE!!
Troy gick in för att hjälpa till med att trycka tillbaka tackorna men dragningen hem till fårhuset var för stark.
Att det var mer spännande denna gången berodde på att idag var det en aktivitet på andra sidan stängslet som inte varit när förra rymningen skedde.
Nu var det DM i brukskörning med häst.

TJO FADERIAN!!, så var det helt plötsligt får och en hund på banan.
Allt gick väl och en ny flock får plockades ner.


Tredje gången det blev spänning var iaf varken jag eller mina hundar inblandade. Då var det S och hennes Tyra som fick rejäl fart på tackorna.

Tror ni inte på sjutton att mäniskan kommer upp till mig, flinar och säger, 'jag gjorde bara en Jenny.'

Tack för den. hihi

Förutom dessa tre fadäser så gick det riktigt bra.


Ser ni Troy i nederkant i det höga gräset??Troy och J är färdiga med sin runda och plockar in fåren i fållan.Det var mycket publik vid varje uppvisning och många kom fram och ställde frågor.

Tyra är ute på en runda med fåren. M håller ett vakande öga på det hela. Man kan aldrig vara säker på om en av de mer rutinerade hundarna måste skickas ut för att hjälpa till när ungdomarna jobbar.M och Tarzan visar fösning. Detta momentet är Tarzans favorit. Om han fått som han ville så hade han föst i en evighet.Det var många som var intresserade av grindar mm som K hade med sig. Tror t.o.m att hon sålde nåt på plats. Det är bra att ha en lokal reprecentant för Siltbergs . Det är inte långt att åka för dem som kommer till Backamo. De flesta bor relativt nära.Vissa var bara med för att njuta av pensionärslivet. Han visade arbetsnarkomanerna (läs BC) hur det är man ska leva livet. Tror inte att de fattade nåt. Det var ju får i närheten.Fårägaren själv var med idag på uppvisningarna.

Om ni tittar på andra sidan om fåren, i det höga gräset. Där ser ni vad fåren stirrar på. Lambi (vet inte hur de stavar hennes namn) (passande namn på hunden förresten, hihi) kommer smygande runt fåren. Här kommer My, modern till den vandrande smygfisen Kate, smygande efter fåren.

Publiken stod runt hela hagen.My, på väg upp mot fåren som ska in i fållan. J, iklädd speaker-västen. Hon och M turades om att prata och förklara för publiken om vad som hände på banan.
Bamse, alias Dumdum, min gamle gubbe.
Han fick 'staketvalla' idag. Jag hade för ont för att kunna gå på banan med honom. Han verkade rätt nöjd ändå.My blir gosad med av husse.
Fåren fick stå i fållan under vilopauserna. Där hade de skugga hela dan och de gick mer än gärna in där. De lärde sig snabbt att det var tryggt där inne.
Tarzan har full koll på allt som händer i hagen.
Lambi ute på en ny sväng på eftermiddagen.
Troy har satt sig i skuggan en stund. Han var lite seg efter att ha varit tvungen att jobba hårt under helgen.
Även Lambi fick vilat lite efter ett pass.