Bengt, mitt lilla åkerspöke...

Papsen ringde tidigare ikväll och talade om att nu hade minsann fåren gjort en Houdini igen.

Tog staven och kallade till mig Kate. Ville bara ha henne med mig. Minst chans att jag blir förbaskad då. Vågar inte hetsa upp mig vilket garanterat händer om jag tar med mig Bamse just nu.

(har lite obalans i kroppen just nu så det känns som att jag balanserar på en tunn lina)

När Kate springer ut ser jag nåt svart som snabbt som attan knör sig ut genom dörren samtidigt.

BENGT!!!!

Förbaskat också.

Visste direkt vad som skulle hända nu när han smitigt ut.

Precis som jag visste att han skulle göra så följde han med mig och Kate upp till föräldrarna.

Kate samlade ihop fåren medans han velade runt och vi började gå neråt mot hästhagen.

Bra att träna Kate med lite störningar.

Kate skötte sig exemplariskt och höll fint ihop fåren och gjorde sitt bästa för att hålla dem ifrån de nyfikna hästarna.

Vad gjorde jag under tiden??

Jo, jag gick och gastade på Bengt. HELA TIDEN!!!

Han är värre än både hundar och ungar tillsammans.

'BENGT,

släpp hunden, gör inte så, jaga inte fåren, släpp min byxa, ät inte sten, släpa inte ut min sko, öppna inte kylen, låt bli telefonen, ÄT INTE FRIGOLIT, ät inte på rosen, ge faan i äggen, SLÄPP TUPPEN!!!'

Nyfiken som få. ALLT måste undersökas.

Han strök utmed stengärdesgården en bit, hukade i det höga gräset likt en panter och...

HAAAIIIAAAA!!!!!!!

Han kastade sig som en Kamikazepilot, rakt ut i luften mot hästarna.

Självklart fick han som reaktion att hästarna for i luften.

Jag är helt säker på att jag såg honom le illmarigt när han lyckades få fart på de gamla hästtanterna.

När han tröttnade på att bråka med hästarna smög han vidare runt buskar och genom högt gräs. Tillslut nådde han sitt mål.

Full attack, rakt på Kate och satte klor och tänder i skinnet på henne.

Självklart reagerade hon. Nu är hon så van vid hans dumheter så hon skakade honom av sig och lade sig en bit bort.

Missnöjd med den dåliga reaktionen från Kate gav han sig in bland fåren istället och röjde runt.

De reagerade kraftigt av att få en galning mitt i flocken.

Nu hade jag tröttnat på hans dumheter och kastade mig över honom. Lite missnöjd var han över att bli fångad men så fort Kate börjat driva på fåren efter mig släppte jag ner honom.

Äntligen skötte han sig ordentligt och gick med Kate där hon drev på ulltottarna.

Fick in fåren i sin hage, stängde för hönsen, gick in och satte mig.

Då var han lugn och go igen och mattes bebis. Han kommer alltid och klättrar upp i famnen och vill kramas sen somnar han och kan ligga så i timmar.

Detta är Bengt.

Min panter. Min buse. Min prins.